Absolute Duo (Swedish):Volume 1 Chapter 3 - Revision history

Iron Tarkus at 17:11, 8 March 2016

2016-03-08T17:11:51Z

← Older revision		Revision as of 17:11, 8 March 2016
Line 244:		Line 244:
	............Och hon sa något katastrofalt.		............Och hon sa något katastrofalt.

	"<nowiki>Buu!?</nowiki>"		"<nowiki>[[Buu!?]]</nowiki>"

	Miso soppa spottades ut x2..................Hotaka spottade ut mjölk.		Miso soppa spottades ut x2..................Hotaka spottade ut mjölk.

Iron Tarkus at 17:11, 8 March 2016

2016-03-08T17:11:09Z

← Older revision		Revision as of 17:11, 8 March 2016
Line 244:		Line 244:
	............Och hon sa något katastrofalt.		............Och hon sa något katastrofalt.

	"[[Buu!?]]"		"<nowiki>Buu!?</nowiki>"

	Miso soppa spottades ut x2..................Hotaka spottade ut mjölk.		Miso soppa spottades ut x2..................Hotaka spottade ut mjölk.

Iron Tarkus at 11:02, 4 March 2016

2016-03-04T11:02:23Z

← Older revision		Revision as of 11:02, 4 March 2016
Line 786:		Line 786:
	För att lugna ner mig själv hade jag tagit med mitt favorit te med äppelsmak.		För att lugna ner mig själv hade jag tagit med mitt favorit te med äppelsmak.

	"Julie, vill du också ha ~~äpple te~~?"		"Julie, vill du också ha äppelte?"

	"Jaa---. Det tar jag gärna."		"Jaa---. Det tar jag gärna."
Line 856:		Line 856:
	Jag blev tillräckligt överraskad för att nästan skrika till.		Jag blev tillräckligt överraskad för att nästan skrika till.

	Min ~~hand~~ klappades av hennes silkeslena hår, och lukten av hennes schampo invaderade mitt sinne.		Min kind klappades av hennes silkeslena hår, och lukten av hennes schampo invaderade mitt sinne.

	Hennes kroppsvärme värmde upp min axel. Jag blev mer och mer nervös och mitt hjärta började slå fortare.		Hennes kroppsvärme värmde upp min axel. Jag blev mer och mer nervös och mitt hjärta började slå fortare.

Iron Tarkus: /* Kapitel 3 『Slå mig!!』 */

2016-02-23T11:36:18Z

Kapitel 3 『Slå mig!!』

@@ Line 776: / Line 776: @@
 "Är det något fel, Tooru?"
-"Nej nej, det är ingenting............Vad kollar du på, -Julie?"
+"Nej nej, det är ingenting............Vad kollar du på, Julie?"
-"Hela Japans sakura<ref group ="1c">Cherry blossoms</ref> resor."
+"Hela Japans sakura<ref group ="1c">(Rosa) körsbärs blommor</ref> resor."

Iron Tarkus: /* Kapitel 3 『Slå mig!!』 */

2016-02-19T11:47:28Z

Kapitel 3 『Slå mig!!』

← Older revision		Revision as of 11:47, 19 February 2016
Line 727:		Line 727:

	(Är hon fortfarande arg för det som hände tidigare............)		(Är hon fortfarande arg för det som hände tidigare............)

			Tachibana sa inget, men hon betedde sig märkligt.

			(Jag menade inget konstigt med det jag sa dock.........)

			Hennes familj kanske har någon regel som säger att de inte får le bland folk eller något.

			Det verkar åtminstone inte som om hon hatar mig.





			30 minuter efter det berättade Tsukimi-sensei plötsligt att skoldagen var slut.

			"U---nn, det här tar för lång tid. Jag är trött på att vänta så vi avslutar dagens lektion utanför klassrummet. Se till att ni kommer i tid imorgon allihopa. Heh-hej♪"

			Klassföreståndaren som vinkade oskyldigt mot oss gick tillbaka till skolbyggnaden. Vi alla satt chockat kvar.

			"Så-så oansvarig............"

			"Fuun, ärligt talat. Det finns inga brister i hennes förmåga men, hennes attityd är problem nog."

			Tora, som hade fått nog, nickade, och han kollade mot stigen vi nyss sprungit på.

			Vi kunde se två personer långt bort, men Hotaka var inte en av dem.

			(Jag undrar om hon klarar sig, den där Hotaka.........)

			Jag hade sprungit förbi henne tre gånger, och den sista gången gick hon.

			---I slutändan kom inte Hotaka tillbaks förrns på kvällen, och hon kollapsade så fort hon passerat mål.

			Senare vid middagen, var Hotaka fortfarande omedveten, så hon saknades vid matbordet---------

			Jag hade hört att två elever blev rapporterade för att inte ha gjort klart dagens övning, och jag undrade ifall Hotaka klarade sig.





			"Uh............"

			Julie hade nyss kommit ur badet, och hon satte sig i seiza framför TV:n.

			Hon hade samma överkroppspyjamas som kvällen innan, och jag hade svårt att fokusera med hennes smala vita ben i mitt synfält; det fick mig att känna mig skamsen.

			"Är det något fel, Tooru?"

			"Nej nej, det är ingenting............Vad kollar du på, -Julie?"

			"Hela Japans sakura<ref group ="1c">Cherry blossoms</ref> resor."

Iron Tarkus: /* Kapitel 3 『Slå mig!!』 */

2016-02-19T09:08:13Z

Kapitel 3 『Slå mig!!』

@@ Line 218: / Line 218: @@
 "Förresten Julie. Err............jag vill inte gärna säga det här framför Kokonoe men, även om det bara är fram till helgen, är det verkligen okej att ni bor tillsammans?"
-"Jaa--. Det är okej."
+"Jaa---. Det är okej."
 "Vad bra, det är lättande att höra dig säga det själv."
@@ Line 562: / Line 562: @@
 Men Tachibana satt kvar och kollade mot mig med ett tomt uttryck.
 "Har dina fötter domnat bort eller nåt?"
@@ Line 608: / Line 610: @@
 "Nej men, vi ska liksom åt samma håll............"

Iron Tarkus: /* Kapitel 3 『Slå mig!!』 */

2016-02-18T14:00:09Z

Kapitel 3 『Slå mig!!』

← Older revision		Revision as of 14:00, 18 February 2016
Line 557:		Line 557:
	"Tjej.................."		"Tjej.................."

	""		"Sådär, nu borde vi nog börja gå tillbaks. Vi ska väl ha fysisk träning nu på eftermiddagen? om vi inte skyndar oss kommer vi bli sena."

			Jag ställde mig upp medan jag sa det------och jag räckte ner en hand mot Tachibana.

			Men Tachibana satt kvar och kollade mot mig med ett tomt uttryck.

			"Har dina fötter domnat bort eller nåt?"

			"De-det skulle aldrig hända så här fort."

			<nowiki></nowiki>Fui Tachibana vände bort sitt ansikte medan hon tog min hand och stod upp.

			"Okej, ska vi gå?"

			"Ja."

			Tachibana nickade och började gå bredvid mig, och hon fortsatte prata efter vi kom in i skolan.

			"Kokonoe."

			"Hnn?"

			"Du är............en konstig kille."

			(Sen när är det jag som är konstig?)

			Jag suckade, och insåg att Tachibana hade ett glatt leende i ansiktet.

			"Ah. Jag tycker verkligen att det där är bättre än det var tidigare."

			"Det där?"

			"istället för att se så bister ut, tycker jag att du är mycket sötare när du ler."

			"Vaaa!!?"

			Min syster------Otoha, hon var också mycket sötare med ett leende.

			Varje gång jag sa det till henne blev hon alltid blyg och började rodna.

			Men nu------

			"Är-är du en idiot!? Hur kan du säga något sådant utan någon som helst blyghet!? Jag hade rätt, du är verkligen en konstig kille!!"

			Tachibana började nästan skrika, hennes ansikte blev helt rött och hon började gå fortare.

			"E-ey, Tachibana, vad är det?"

			"Hå-håll tyst, följ inte efter mig!"

			"Nej men, vi ska liksom åt samma håll............"

Iron Tarkus: /* Kapitel 3 『Slå mig!!』 */

2016-02-16T18:23:47Z

Kapitel 3 『Slå mig!!』

← Older revision		Revision as of 18:23, 16 February 2016
Line 548:		Line 548:

	"Kokonoe............?"		"Kokonoe............?"

			"Om det var en match hade det så klart varit annorlunda, men annars kan jag så klart inte slå en tjej. Om jag gjorde som Tachibana ville skulle säkert du bli nöjd, men istället skulle jag själv ha blivit missnöjd, så jag tror att det här är bästa lösningen."

			"Me-men som en dotter till en kampsports familj kan jag------"

			"Jag bryr mig inte. Först och främst är Tachibana en tjej, så jag tänker inte slå dig."

			"Tjej.................."

			""

Iron Tarkus: /* Kapitel 3 『Slå mig!!』 */

2016-02-16T14:12:49Z

Kapitel 3 『Slå mig!!』

← Older revision		Revision as of 14:12, 16 February 2016
Line 419:		Line 419:
	Tachibana blev tyst när jag frågade.		Tachibana blev tyst när jag frågade.

	Hon sänkte blicken till sina fötter, och kollade upp på mig igen. efter att ha upprepat det flera gånger---------gick hon ner på knä på golvet.		Hon sänkte blicken till sina fötter, och kollade upp på mig igen. efter att ha upprepat det flera gånger---------gick hon långsamt ner på knä på golvet.

			"Jag är hemskt ledsen för sättet jag behandlat dig när det var jag som hade fel uppfattning. Som du kan se, önskar jag att du förlåter mig."

			En sådan utmärkt knäböjning. Det här var verkligen ursäkternas ursäkt.

			(Vänta. Eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeehhhhhh!?)

			Första skoldagen: Jag får bo tillsammans med en utländsk flicka.

			Andra skoldagen: En kvinnlig klasskamrat knäböjer framför mig.

			Om någon såg det här, skulle jag dra åt mig ännu mer uppmärksamhet.

			.........och inte på ett bra sätt.

			"Ta-Tachibana, ställ dig upp! Jag förstår dina känslor så det är okej, du behöver inte gå ner på knä!!"

			Jag bad Tachibana ställa sig upp medan jag kollade runt efter människor.

			"Nej, jag måste göra det här. Det här är straffet jag ger mig själv för att ha behandlat dig så illa."

			"Du behöver inte straffa dig själv, så ställ dig upp."

			"Jag vägrar."

			Tachibana var envis, och jag kunde inte få henne att sluta.

			"I så fall............"

			"Vad............!?"

			Om någon i närheten kollade på oss, skulle de se Tachibana sitta i seiza ställning och kolla upp mot mig.

			Jag satte mitt huvud i samma höjd som Tachibanas.

			"Va-varför sitter du också i seiza!?"

			"När du talar med någon ska ni hålla era ögon på samma nivå, fick inte du lära dig det?"

			"Muu......det stämmer..............."

			Hon kanske blev förvånad, för Tachibana blev lite lugnare och nickade.

			Det finns flera anledningar till att en kille och en tjej skulle sitta i seiza ställning i en trädgård bakom skolan.

			Om någon såg oss nu, vad skulle då den personen tro? Jag la de tankarna åt sidan.

			"Jag förstår vad Tachibana försöker säga...............så, om du förstår att det var ett missförstånd så har inte jag något mer att säga om saken. Så nu kan vi väl släppa hela grejen?"

			"Jag kan inte låta det hända."

			"Varför...............?"

			"För att då kommer jag aldrig vara nöjd."

			Försöker hon verkligen be om ursäkt till mig?

			"Vad måste jag då göra för att du ska bli nöjd?"

			"Det är enkelt. Jag vill kompensera för mitt brott av att ha förolämpat dig."

			"Kompensera? Vad skulle det innebära?"

			"Slå mig."

			"Jag har inget intresse i det dock..............."

			"Va-vadå för intresse!? är du pervers på något sätt!?"

			"Nej, och därför sa jag att jag inte har något intresse."

			"Ah............de-det stämmer. Förlåt, -jag bara..............."

			Först blir hon arg, och sedan deprimerad, hon har verkligen fullt upp.

			Jag märkte det när vi pratade i morse, men Tachibana är nog i grunden en väldigt allvarlig person.

			Just nu jobbar nog den allvarligheten mot henne dock.

			"Hursomhelst tänker jag inte slå Tachibana."

			"Nej snälla slå mig! Eftersom jag är född i en kampsports familj måste jag göra mig av med all skam jag har dragit till mig, och om jag har besvärat någon annan måste jag motta ett lämpligt straff."

			En dotter från en kampsportsfamilj---------------nu när hon har sagt det, skulle det betyda att hon är typen som oroar sig mycket om stolthet och vanära.

			(Det här blev någonting jobbigt igen............)

			Hon verkar inte ha någon som helst avsikt att ge sig förrns vi har kommit överens om något.

			...............men trots det kommer jag aldrig bara kunna svara "Okej" och slå en tjej.

			(Vad ska jag göra...............?)

			"Okej, Kokonoe. Slå mig!!"

			"..................Jag förstår. Stäng ögonen och bit ihop. Jag kommer ge dig en smäll, hårt."


			"---------uh! -ja-Jag förstår..................okej, kom igen!"
			Jag försökte tänka ut ett sätt att ta mig ur situationen------men i slutändan bestämde jag mig för att följa Tachibanas vilja.

			Tachibana stängde sina ögon. Hennes ansikte var stelt och nervöst, men fortfarande väldigt bestämt.

			(Okej, nu händer det..................)

			efter att sucka lätt, höjde jag armen mot Tachibana och---------

			"---------------uh!!"

			<nowiki></nowiki>Peshi jag snärtade henne löst i pannan.

			"Sådär, det kanske verkar simpelt, men nu är det avklarat."

			"Va!? Du kan väl inte avsluta det så här............"

			"Jag sa nyss en smäll, och Tachibana sa att hon förstod. Det innebär att löftet var gjort. Tachibana är väl från en kampsportsfamilj? Hade du tänkt strunta i vårt löfte bara för att slutet inte passade dig?"

			"Uh...............de-det är............"

			"Så, då var det problemet avklarat."

			"Me-men............"

			Tachibana var fortfarande inte tillfredsställd, och hon försökte fortfarande argumentera. än en gång suckade jag till svar.

			"Ey. för att du ska bli nöjd vill du att jag slår dig, men har du ens tänkt på hur jag skulle känna mig om jag gjorde det?"

			"Kokonoe............?"

Iron Tarkus: /* Kapitel 3 『Slå mig!!』 */

2016-02-16T10:09:15Z

Kapitel 3 『Slå mig!!』

Show changes